Jakt och valpträningar.

Nu är oktober här och jakterna för min och Ellas del är snart över, det är båda skjönt och tråkigt. Att jaga med sin hund är obeskrivlit roligt. 

Jag har haft några av Teslas valpar på träning och det ser lovande ut, glada sociala valpar som är arbetsvilliga. De är nu 6 månader och börjar närma sig en lite jobbig hormon lålder, hanarna blir intresserad av tikar och mindre intresserad av att följa sin förare. Tikarna blir oxå mera nosiga men brukar inte bli så stökiga. Har men innan puberteten lärt sin valp att ha respekt för sina nej och sätt till att hunden faktisk har  en vettig syn på vem som bestämmer vilken aktivitetsnivå som är ok så brukar det gå rätt smärtfritt. Det som är slående är att många av valpägarna inte bara mina men även andra , har så otrolig stor aversion mot att hålla din hund i nackskinnet. För mig är det en del av vårt sätt att kommunisters ich ibland hjälpa varandra. T ex om hunden med en and i munnen ska upp i båten måste jag ibland hålla i mot i nackskinnet för att hunden ska ta sig upp i båten . Att hålla i skinnet är inte ont! Hundar som leker med varandra drar och sliter i varandras nackskinn. Om min hund värkligen behöver vara stilla t exempel vid skada behöver jag hålla den stilla , att krama om den och hålla runt den är inget bra alternativ det kommer  göra hunden stressad och instängd. Att hålla i skinnet är då ett bettre alternativ särskilt om man faktisk har en trygg relation till sin hund . Det är nu dags att verkligen hålla i tyglarna på unghundarna om två månader är hanarna stora, starka och betydligt mera svår hanterbara. Då kommer du troligen ångra att du inte lärde din hund att respektera dina " lugna ner dig signaler"

Det är att lämna sin hund i sticke, att inte lära den att visa dig respekt, den respekten kommer skapa hundratals möjliger att belöna fina beteendet, istället för att gå och irritera sig över koppeldragande och oppstutsig attityd, där hunden stressar runt i sin egen okontrollerade aktivitet.